onsdag
haha, min kära linnea jobbar förtillfället på svenska bostäder, det innebär att hon sitter och bla tar emot samtal från folk som har lite strul med sina lägenheter. hon har nu efter ett tag gjort en intressant upptäckt:
"varför börjar alla som bor här med att be om ursäkt?
okänd man - ursäkta jag bor på molkomsbacken i farsta
linnea - nej det är ingen fara, det kan inte du hjälpa!
eller vad ska man säga liksom??"
det är vad jag menar!
två byggarbetare på mitt jobb diskuterar vattenläckan vid receptionen:
"ja men det skulle egentligen räcka att köra upp en banan där inne"
lösningen till alla problem...
oh happy day
"nu är det kritiska över, shompoff bara"
ja det var så han sa, överläkaren! ...minus shompoffet dårå...
:D halleluja!
no idea
nämen se där det finns måndagsexemplar på tisdagar också! interesting.
man i telefon- hej, jahar sån avtalschom divetavtal omnikelåja villlllåschaop mid nikel divet en såntdärasiffror manlämna divetvadjagmenarvava?
jag- eeeehh, här har du supporten! (zing!)
riiiiiiiiii.......................ght, det här är ett fall för linnea mästerlyssnarn!
ny dag!
det händer att jag ibland kan känna mig lite smått...trångsynt...när det gäller vissa saker, inga stora grejjer liksom, men saker som jag aldrig testat eller egentligen kan uttala mig om. jag brukar vilja ha en åsikt speciellt om saker jag egentligen inte kan uttala mig om, jag vet inte varför jag fungerar så, men det blir nån slags kortslutning där.
en av dem här "sakerna" är latin kings musik. jag kan bara inte ta dem på allvar, det går inte, fast jag inte ens egentligen har lyssnat på dem så känns hela den här "cykeln på köpet"-dealen som ett ganska horigt försök till pr. och då har jag ju mina stilla funderingar över varför man väljer att ångvälta över all integritet och självrespekt iklädd cykeltajts, men anyhow.
jag kände iallafall för att röra om lite i min trångsynthetsgryta och lägga in "ainaziz" med latin kings på min ajpåd. resultatet blir att jag sitter på tunnelbanan och skrattar för mig själv, folk runtomkring mig byter plats, ställer sig eller tar upp mobilen och börjar låtsas-smsa någon i hopp om att slippa bli ett offer för min vansinnighet.
jag menar har ni hört låten, det luktar nödrim på långa vägar!
ett utdrag:
"det går aldrig att lära gamla hundar att sitta
men schyssta aine e också en jävla fitta"
jag gav det en chans för fan!
ibland önskar man att sverige var liiiite större och liiiite coolare... (nu kommer jag få smisk av häggvik-maffian)
mycket ska man stå ut med!
ännu ett samtal följt av en handfull frågetecken:
jag- välkommen till ******, det här är växeln.
pervman i telefon- hej oj vad dåligt det lät, det låter som om du står ute...i ett vattenfall...
jag- heheheeee (nervösa garvet) nej det gör jag inte! (jag är fullt påklädd också!)
you perv!
stuffed
käkat lurre för tre selmor-check!
jag hittade tillslut ett matställe där dem hade god mat, det var en jävla tur eftersom att det var det enda som var öppet.
men det skiter väl ni i era själviska maddafakkers!
AAAH!!
internetet här går så fucking jävla långsamt att man vill skjuta sig i foten bara för att se att man fortfarande lever!!
det var allt...
givande måndag
haha, vad jag gillar mest av allt är människor som är verbalt förmögna, det är därför mitt jobb är så givande...
jag- välkommen till ******, det här är växeln.
okänd norrländsk kvinna- ja, jag skulle prata med nån...
jag- okej, var det support?
okänd norrländsk kvinna- ... jag skulle prata med nån...
jag- vill du ha hjälp med något tekniskt eller var de en speciell person du ville komma i kontakt med?
okänd norrländsk kvinna- ... (tystnad)...ja... jag tror....jag skulle prata med nån...
jag- (??!!! havent we been over this?) ooookej, då kopplar jag dig till supporten, varsågod!
nä men fy, nu känner jag mig dum, hålla på att hänga ut folk på det där viset, nu känner jag nästan av den där flummiga känslan, vad hette det nu... samvete?...nää föresten det var inget...
jesus
uppdatering
en lite uppdatering i min lilla misär:
jag gick just på en kort kafferast "för att ta igen mig lite" "vila upp från allt stressande jobb som inte existerar" jag tänkte mig en två flugor i en smäll variant, köpa lunch på rasten så jag slipper göra det på lunchen, för att då kunna ha mer tid till att äta den, anyhow...eftersom att det finns en sån extrem valmöjlighet vad gällande lunchställen så valde jag tillslut det enda som finns (jag ä inte bitter) och där står jag och rycker i dörren i en kvart tills jag öppnar ögonen och min läsförmåga faller på plats igen, "SOMMARSTÄNGT" står det...jaja absolut...vem behöver äta på sommaren...??!
starvation nation over and out
lalala
trååååkigt, jag har så obehagligt tråkigt, jag sitter på mitt jobb och känner hur jag förmultnar inifrån ut. jag har varit inne på alla sidor, alla bloggar, mailen, alla tidningar och självklart har jag klarat av facebook...13 gånger.
glömde jag nämna att jag har 6 timmar kvar?
markie!
linnea: jag känner mig sommar-romantisk!
jag: okej...men hörru, mark levengod ringde och ville ha tillbaka sitt egenkomponerade ord...
linnea: men det är lugnt, han fick tag på mig och okejade, btw så var det jonas.
inspererat av tidigare sms-konvesation
lite hjälp?
på mitt jobb finns det en kartong där det står "pedometer" på, den har stått här ganska länge nu, ensam i utlämningshyllan, ingen har kommit och hämtat den, ingen vill tillkänna ge den som sin. jag blir lite nedstämd och känner av bortglömda barnet som dansar balett och aldrig får se sina föräldrar i publiken på uppvisningen-känslan.
fast mest av allt undrar jag vad en pedometer är...och vad den gör... nån?
rygghuggning
igår fick jag ett samtal av min syster, för att hoppa alla detaljer kan jag bara säga att det var ett sånt där samtal som tvingar en att hålla telefonen tre meter från örat, ett sånt samtal som får ett samlag med en psoriasissmittad 78-åring att verka som en fin idé, lindrigare i jämförelse ni vet. det handlade however om att jag borde köpa hem tvättmedel och toapapper asap.
eftersom att jag är en äkta konflikträdd svenne så gick jag och köpte det såklart.
efter inköpen som förövrigt fick sara 16 år i kassa 3 att börja garva och andas nånting om "en helkväll ser jag", så bar jag mig av hem till min vän linnea på middag, när jag då sen ska hem glömmer jag givetvis min kasse med tvättmedel och toapapper... imorse fick jag ett sms där hon försäkrade mig om att jag skulle få tillbaka kassen, oh yes sirie, jag ska tamejfan få tillbaka den!
smset från linnea:
"hej du, du glömde ju din kasse här igår, och jag satt och tänkte på när du skulle få den av mig så kom jag på att nästa gång vi ses är ju på stan och då kommer du tvingas gå på stan med jättemycket toapapper så folk kommer tro att du ska hem och bajsa vilket jag tyckte va hilarious så jag bestämde mig för att du får det när vi går på stan! :)"
mitt svar:
"kan du inte, när vi är tio meter ifrån varandra, skrika: här martina här är ditt toapapper! nu kan du pusta ut!...?"
linneas svar på mitt svar:
"nej jag tänkte mig mer: här martina här är ditt toapapper, nu slipper du använda löv som förra gången, kommer du ihåg?"
yes då har vi ännu en som ska strykas från listan över folk jag kan tänka mig donera organ till... splendid!
fiiint
SOMMAR!!... på riktigt!! :)
nyduschad
jag- MADDEEEE, KOM OCH LUKTA PÅ MINA BEEEN!!
madde- hahahahahha va??!
har man ny lotion så har man, kan inte hjälpas...
najs tajms
onsdag med fina fina människor
ni vet en del kvällar som bara är så helt jävla underbara att man inte kan komma på en enda grej som saknas?
igår hadeja en :)
da grästrimmer
min far har för några veckor sedan införskaffat en grästrimmer, en trofé han är mycket stolt över och därför krönt till sin nye bäste vän.
han kan gå timmar i trädgården och bara trimma gräset och buskarna och allt däremellan, några träd har också fått sitt... problemet är dock att när han som mest lyrisk går där och trimmar, så märker han inte diverse pinnar, stenar och annat hårt som kan ligga gömt i gräset, varje gång han kör på något hårt så går en eller flera av dem där små knivarna sönder och då låter det ungefär såhär: brrrrrr.... knak, faan! varpå man hör honom springa upp för trappan för att hämta nya små knivar, ibland mummlandes nånting ohörbart.
den här proceduren har en intervall på fem minuter ungefär, så ni kan ju räkna ut hur många små knivar som ligger i soptunnan efter varje trimmning och hur många "brrrrrr...knak, faan!" jag hör per dag.
det fina i det här är att det inte verkar göra honom något att behöva springa upp och ner för trappan hela dagarna, det hör liksom till tycker han, allt ska inte vara så jävla lätt hela tiden!
jag beundrar ihärdigheten kort och gott...
morr!
jag har världens blekaste ben, jag erkänner det, men vems jävla fel är det då?!!
det går inte att bli brun i det här landet!