martina

imorse kom ett DHL-bud förbi och lämnade av ett paket här på jobbet, helt oannonserat hör vi sen att "boten anna" börjar spelas nånstans ifrån, alla kollar misstänksamt runt omkring sig tills, helt plötsligt, budet kollar ner i marken och famlar med något i fickan, han drar ut något som ser ut som en mobil, trycker den skammset mot örat och säger "ja hallå" väldigt väldigt tyst.
han verkar inte riktigt ha tänkt igenom beslutet att skaffa den mest uttjatade låten nånsin som ringsignal... vi alla andra står helt paralyserade och tittar på honom när han försvinner hukandes ut genom dörren.
nu är det tamejfan tisdag!

det är helt sjukt hur mycket jag censurerar mig själv på jobbet, ett litet exempel:

den obehagligt oknullade it-ansvarige går förbi och klämmer fram ett väldigt krystat "trevlig helg"
jag svarade självklart: "trevlig helg!"
vad jag egentligen ville säga var: "trevlig helg på dig också din ohälsosamt associala människa, om man räknar 11 jolt-cola och en jäkla massa world of warcraft-spelande som en trevlig helg så have a good one!"

nä nu slutar jag för den här veckan! tjohoo!

två damer ca 50 bast står vid kaffemaskinen på mitt jobb och diskuterar, när det framgår att dem pratar mode spetsas mina öron automatiskt:

dam 1- ja men va hette den där affären jag skulle gå till?
dam 2- denim fåår göörls
dam 1- deniiiiiiim...?
dam 2- deeeeniim...
dam 1- fåår göööörls?
dam 2- ja, i gallerian!


men neeej, havent we been over this?
försök aldrig vara brutalt mycket yngre än va du är! suck...

hon har upptäckt mitt prank, hellskotta! så går det när man ger ut sin bloggadress...

leken är slut.

hähä min käre vän holmes har skickat tre sms idag, jag har inte svarat på något av dem, vad hon inte vet är att jag struntar i att svara med flit, jag vill se hur långt det här lilla pranket kan gå, hur desperat kan jag driva henne till att bli?

gud va lite jag har att göra...