martina

5 dagar kvar!!! nu känns det nära, jag börjar nästan bli lite nervös... 18 är vad jag har väntat på så himla länge. jag kommer ihåg när jag var 10 och tänkte på att jag en dag skulle fylla 18, det var en evighet då, och ett annat liv. när man var 18 var man ju vuxen och man hade istort sätt stadgat sig redan och hade man och barn och hund... herregud, man är visserligen vuxen på pappret och man har ju vart med om en  hel del och mognat har jag ju gjort i en viss mån. men nog fan är jag lika mycket barn som jag var den dagen jag fyllde 10 år, i kaknästornet, på gärdet. jag är lika spänd som alltid och jag kommer lotsas sova när jag hör att dem närmar sig mitt rum sjungandes, som vanligt. ååh den här veckan ska bara gliiiidas igenom och jag ska njuta av att jag inte behöver ta ansvar för mig själv förens fredagen kommer...sen smäller det! :)