martina

ja! då var det dags igen... tisdagen var intressant, middag i en väldigt varm dukad lokal på gärdet, sandhamnsgatan 10, 1 trappa, (be mig inte att dra koden för den fastnade aldrig även fast jag blivit upplyst minst ett tjugotal gånger av olika delegader!) efter ett par timmars socialt umgänge med ett antal härliga människor känndes det att det var dags att dansa. simsalabim och vi blev itusågade och uppbringade i nästa rum. soffor och bord fanns i detta rum som också var ett "socialt utrymme". jo, många bord fanns och socialt blev det minsann eller hur "sunkan"? mycket pågick i det magiska "dansrummet" vill jag lova, en avbockningslista följer nedan:

•en väldigt "trött" myndig marc.
•två förfriskade blonda yrväder med för mycket åsikter om musiken.
•ett stycke dansant 32-årig...ish tränare som också gick under namnet "geten".
•den mycket kända "stureplans posen".
•en minischtekare med för mycket cash.
samt
•fyra-fem hål i taket. 

några drinkar senare finner jag madde "sunkan" sunnqvist kidnappandes två små ettor ut för att "ta lite luft", jag for efter. nere i porten får jag en uppenbarelse där står den mest fulländade gubbe någon nånsin skådat, jag tänkte: hur ska jag förgylla detta fina tillfälle? en kram!! varpå jag flyger på denna okände man med två öppna armar fyllda med drunken love... "släpp mig!, låt mig va!!" förskräckt synar den vettskrämde mannen mig med rädsla i blicken... ehh...sorry, jag ska bara...gå och..eh..ställa mig där borta...
madde lugnar offret och det visar sig att han är ute efter en katt. målet för kvällen är att mata denna katt, till varje pris ska han hitta den svarta illbattingen och ge den föda!! för kung och fosterland, mycket viktigt, mycket viktigt!!
"var var katten sist?"
"hur ska jag veta det?, det är ju inte min katt!"
nej självklart inte... vill inte veta mer, då kanske vi måste dö...
*noter* rysk vodka och jag, vi är goda vänner, fastän mycket olika...*noter*

det var en väldigt specciell tisdag men ack så kul vi hade! man kännde att man levde på onsdagen men det var det värt! födelsedagsbarnet verkade otroligt nöjd, och då menar jag inte "åh jag ska nog ta och skicka tackkort imorgon-nöjd" nej mer som "skjortan åkte av ganska fort-nöjd" grattis och välkommen till den mörka sidan...!