martina

det finns inget att göra så lång ögat kan nå! om man inte räknar med det man ska göra förstås... vi är i nuläget fyra personer närvarande i "klassrummet" fyra till och vi är en komplett klass. min skolvärld rasade när madde meddelade att hon var sjuk idag, oh shit, nu kommer jag verkligen bli galen!! jag utbrister "jag kommer skrika snart, så understimulerad är jag!" det borde jag aldrig gjort, för tätt inpå följer feffes (som jag tror heter jesper på riktigt, men jag är inte säker) kommentar "min flickvän gillar att bli stimulerad" AAAAAAAAAAAAAAHHHHH, NEEEEJ SNÄLLA JAG VILL INTE HÖÖÖRA, jag tackar ödmjukast om jag får slippa vidare info om ert privatliv!!
jag känner verkligen hur opruduktiv jag är idag, det är så tomt i mitt huvud att man kan höra suset av hjärnceller som sakta men säkert smälter där inne.
jag började klockan 9 idag, och sen jag kom hit har jag:

1. gjort en närvarolista samt tagit närvaron.
2. kollat ut genom dörren.
3. gjort en säng av sånna där blåa rullande stolar.
4. snurrat några varv på en av stolarna.
5. snurrat några extra varv, fast åt andra hållet.
6. diskuterat krysses (lärarens) civilstånd.

aktiviteten är alltså låg, jag vill hem där jag faktiskt kan göra två snabba läxor och sen kolla på the mom show tills linnea ringer och ger grönt ljus så vi kan gå på stan. men kruxet är att jag inte kan gå förens 12. om jag ska lyckas hålla mig vid liv till klockan 12 så behöver jag en utarbetad överlevnadsplan alá MacGyver möter Steve Irwin! det som är bra är att jag nu kan gå och köpa lunch för nu är matkortet giltigt från och med tretton minuter sen...fjorton...jag måste göra något innan den polska städerskan kommer och sopar bort mig med ursäkten att jag matchade dammråttorna med mitt livlösa uttryck i ansiktet.
mackorna väntar, let´s do this! önska mig lycka till.

det här var martina reporting live från websalen i mediagymnasiet, nacka strand.